Dags för ett gammalt vykort igen i form av en härligt kolorerad bild från slutet av 1940-talet. Bilden är tagen ungefär från där idrottshallen ligger idag och på andra sidan Borgmästarefjärden ser det annorlunda ut idag. Undantaget de flesta husen längs Borgmästarekajen och Karlskrona Hattfabriks byggnad som finns kvar, men nu med helt andra verksamheter. Några år senare tillkom dagens byggnader i Stora Möllebacksgränd och på Högabergsgatan ovanför Högabergstrappan längst till vänster.
Bilden över Borgmästarfjärden för sjuttio år sedan öppnar många, många minnen för mig.
Som björkholmspojke mötte jag livet på Barnbördshuset på Möllebacken.Efter åtta år
på Björkholmen blev jag Västeruddare till år 1947 därefter gick flytten till Saltö och lämnade
Karlskrona för alltid år 1963.
Vid femtonårsåldern började jag intressera mig för konst. Under många promenader in till
centrum var jag fascinerad över hur utsläppen från Gasverket i tvattne där skapade fantastiska
mönster i vattnet till Fisktorget. Färgernas toner gick i blått, gredelint mot röda inslag av anilin.
Bilderna jag studerade var dessutom levande eftersom de följde vattnets rörelser
Under mina senare studier över konstnärers verk ,har jag aldrig stött på liknade motiv.
Mycket avvikande från dessa bilder var ansamlingen av kondomer som i hundratals
flöt omkring i vattnet längs in i kröken mot Borgmästargatan. Vilka känslor och spänningar
bar de vittne om? Bäst att intet veta!
Stackholmen saknas på bilden. Denna lilla ” klippö” var under somrarna otillgänglig för oss smågrabbar. Den utgjorde
för oss smågrabbar oss en svår frestelse att inte kunna besiktiga och undersöka den. Annorlunda var det då isen hade lagt sig .Det fanns två iordningställa platser för luftvärnskanoner, men jag kommer inte ihåg att de var befästa, som jag läst om,men däremot var det upplagt två jättestora sumpar för fisk. En dag kröp jag ned i en av sumparna och ve o fasa jag kunde inte komma upp ur luckan och det började lukta rök. Jag var instängd. Någon av mina kamrater hade satt
eld på vassrugges om omgav ön mot staden..Röken blev mer och mer intensiv. Jag blev rädd.Ropade på hjälp.
STure, som gick under namnet ”Bagaren” dök upp vid sumpens öppning, Med hans hjälp kunde jag komma ut ur
sumpen.Elden i vassen hade under tiden tagit fart.Snabbt lämnade vi Stackholmen och sprang upp till
Kvarnaberget.Därifrån såg vi hur Brandkåten, som blivit larmad, släckte elden.Det var andra gången jag råkade i fara
för eld, som vi björkholmspojkar tänt på.